Tio dagar som hojägare nu. Det blev en SV650 från 2017 i Västerås, tretusen mil på mätaren, och säljaren slutade vara förvånad ungefär halvvägs ner i listan. Jag höll tyst i en kvart efter provturen, och det kändes som en timme. Sedan dess har det blivit trettiofyra mil, mest kvällar efter jobbet, och jag har lärt mig två saker som kursen aldrig tog upp: det är mörkt redan vid sju, och fyra grader på morgonen sitter kvar i knäna hela förmiddagen. Gräsklipparen har fått flytta ut i förrådet. Nu har jag en ny lista, den här gången om vinterförvaring, innan jag ens hunnit köra hojen ordentligt. Fyra, fem veckor till blir det i alla fall, tills de börjar salta.